Makrofokus
Här hittar du våra senaste temaanalyser av aktuella ämnen och händelser som påverkar svensk och internationell ekonomi.
Analyser
Räntebladet – maj 2023
8 maj 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Räntemarknaderna präglas alltjämt av bankfrossan i USA.
- Vi räknar med att räntor stiger något under 2023, som följs av en nedgång i korta räntor under nästa år.
- Räntemarknaden har präglats av stora svängningar hittills i år. Då bankfrossan i USA bedarrade något under första halvan av april steg räntor både i Sverige och omvärlden, men under de senaste veckorna har oron tilltagit igen vilket har pressat tillbaka statsräntor.
- Förra veckan höjde som väntat både Fed och ECB sina styrräntor 25 punkter. Vi räknar med att Fed nu ligger still tills i början av nästa år då en serie sänkningar inleds. ECB väntas lyfta räntan ytterligare både i juni och juli. Vår prognos är att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter i juni och ytterligare 25 punkter i september, vilket innebär att styrräntan når 4,00 procent. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
- Obligationsräntor väntas stiga fram till sommaren under förutsättningen att osäkerheten på de finansiella marknaderna bedarrar. Mot slutet av året, och under 2024, då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar, prognoserar vi sjunkande räntor med kortare löptid medan långräntor stabiliseras.
- De rörliga bolåneräntorna väntas stiga till som högst 4,7 procent under hösten. Riksbankens räntehöjningar väntas få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som i fjol. De bundna bolåneräntorna väntas sjunka något framöver. Publicerade listräntor för april tyder på en viss nedgång jämfört med mars.
Räntebladet – april 2023
3 april 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Volatila och fallande marknadsräntor under mars
- Vi reviderar ned prognoserna på marknadsräntor och bundna bolåneräntor något
- Räntemarknaden har präglats av stora svängningar hittills i år. Efter en markant ränteuppgång under februari, både i Sverige och omvärlden, så föll räntorna i mars. Den största nedgången noterades i samband med att bankfrossan tilltog i USA. Sedan vår marsprognos har både stats- och swapräntor sjunkit med 30–40 punkter på flertalet löptider.
- Vi räknar alltjämt med att räntor stiger fram till sommaren. Detta förutsätter dock att osäkerheten på de finansiella marknaderna bedarrar. Riksbanken påbörjar denna vecka försäljningar av stats-obligationer, vilket adderar osäkerhet till prognoserna. Trots stigande räntor medför ränte-nedgången i mars att vi reviderar ned nivån på swap- och statsobligationsräntor för hela prognos-perioden. Mot slutet av året, och under 2024, då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar, prognoserar vi sjunkande räntor med kortare löptid medan långräntor stabiliseras.
- Riksbanken förväntas höja styrräntan med 50 punkter i april och ytterligare 50 punkter i juni, vilket innebär att styrräntan når 4,00 procent. Detta är en upprevidering med 25 punkter som vi gjorde efter det mycket höga inflationsutfallet för februari. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
- De rörliga bolåneräntorna väntas stiga till omkring 4,5 procent under sommaren för att därefter ligga relativt still och börja sjunka mot slutet av året. Riksbankens räntehöjningar väntas få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som i fjol. De bundna bolåneräntorna revideras ned något och beräknas ligga kvar på nuvarande nivåer framöver.
Räntebladet – mars 2023
6 mars 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Kraftigt stigande marknadsräntor under februari
- De rörliga bolåneräntorna väntas stiga ytterligare fram till sommaren
- Efter en tillfällig nedgång under inledningen av året steg marknadsräntor markant under februari både i Sverige och omvärlden. Såväl obligationsräntor som räntor med kortare löptider har stigit. Fortsatt hög inflation, tillsammans med en något minskad oro för en recession i global ekonomi, kan förklara ränteuppgången. Svenska obligationsräntor steg dessutom på beskedet om att Riksbanken ska börja sälja av sitt innehav av statsobligationer.
- Vi räknar med att räntor stiger ytterligare något fram till sommaren i år. Marknaderna lär vara fortsatt volatila. Under nästa år, då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar, prognoserar vi sjunkande räntor med kortare löptid medan långräntor stabiliseras. Både swap- och statsobligationsräntor är uppreviderade för hela prognosperioden.
- Riksbanken förväntas höja styrräntan med 50 punkter i april och ytterligare 25 punkter i juni, vilket innebär att styrräntan hamnar på 3,75 procent. Vi reviderade upp prognosen efter det höga inflationsutfallet i januari. Vår förra prognos innebar höjningar med 25 punkter i april och juni. Vår nuvarande prognos ligger dock fortfarande något under marknadsförväntningarna. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
- Vi räknar med att de rörliga bolåneräntorna toppar på knappt 4,5 procent till sommaren för att därefter ligga relativt still och börja sjunka mot slutet av året. Riksbankens räntehöjningar väntas få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som i fjol. De bundna bolåneräntorna beräknas ligga kvar på nuvarande nivåer framöver. Räntenivåerna är dock uppreviderade mot slutet av prognosperioden i linje med övriga marknadsräntor.
Räntebladet – februari 2023
30 januari 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Räntor på längre löptider bedöms ha toppat och sjunker något framöver
- De rörliga bolåneräntorna väntas stiga mer i närtid
- Ränteprognoserna nedan är desamma som de som publicerades den 24 januari i Swedbank Economic Outlook.
- Marknadsräntor på längre löptider sjönk markant under inledningen av året men har under de senaste veckorna stabiliserats eller stigit något både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att nuvarande räntenivåer i stort sett kommer att bestå under resten av detta år, även om marknaderna lär vara fortsatt volatila. Under nästa år, då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar, prognoserar vi sjunkande räntor.
- Riksbanken förväntas höja styrräntan med 50 punkter i februari och ytterligare 25 punkter i både april och juni, vilket innebär att styrräntan hamnar på 3,5 procent. Vi reviderade upp denna prognos i Swedbank Economic Outlook mot bakgrund av den svaga kronan, hökaktiga signaler från ECB samt ett något högre inflationsutfall än vad Riksbanken räknat med. Därtill bidrar också att svensk ekonomi hittills har stått emot stigande räntor och inflation bättre än väntat. Vår prognos ligger nära marknadsförväntningarna men något högre än andra prognosmakare. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
- Vi räknar med att de rörliga bolåneräntorna toppar på 4,25 procent under första halvåret för att därefter ligga relativt still och börja sjunka mot slutet av året. De bundna bolåneräntorna beräknas ligga kvar på nuvarande nivåer under året för att minska något under nästa år. Prognoserna avser faktiska genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).
Räntebladet – januari 2023
16 januari 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Sjunkande långräntor under de senaste veckorna
- Prognosen på bolåneräntor revideras ned. Räntetoppen är nära
- Marknadsräntor på längre löptider har under inledningen av året sjunkit både i Sverige och omvärlden. Vi räknar dock alltjämt med att räntor stiger något under det första halvåret 2023 till följd av fortsatt åtstramande centralbanker, och då särskilt från ECB som är av särskild vikt för svenska räntor. Samtidigt står vi fast vid vyn att räntor kommer att sjunka något mot slutet av året och under 2024 då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar.
- Vi räknar fortsatt med att Riksbanken höjer med 50 punkter i februari, vilket innebär att styrräntan hamnar på 3 procent, och att räntesänkningar påbörjas mot slutet av året då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka. Det höga inflationsutfallet i december, tillsammans med den svaga kronan och hökaktiga signaler från ECB, gör dock att ytterligare någon räntehöjning under våren inte kan uteslutas.
- Prognoserna på bolåneräntorna revideras ned till följd av att Riksbankens höjningar fått ett mindre genomslag på bolåneräntorna än väntat. Enligt Finansinspektionen minskade bankernas så kallade bolånemarginaler påtagligt under 2022. Framöver antar vi oförändrade marginaler vilket innebär att bolåneräntorna följer den allmänna ränteutvecklingen. Vi räknar nu med att de rörliga bolåneräntorna toppar på 4,0 procent i början av året för att därefter ligga relativt still och börja sjunka först under nästa år. Prognoserna avser faktiska genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).
- Nya makroekonomiska bedömningar publiceras den 24 januari i Swedbank Economic Outlook. Då kan även ränteprognoserna komma att revideras.
Räntebladet – december 2022
5 december 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Sjunkande långräntor under den senaste månaden
- De rörliga bolåneräntorna toppar på 4,75 procent i början av nästa år
- Marknadsräntor på längre löptider sjönk både i Sverige och omvärlden under november. Utvecklingen drevs av USA där den tioåriga statsräntan har sjunkit till omkring 3,5 procent, från toppen på 4,2 procent för drygt en månad sedan, bland annat som en följd av ett lägre inflationsutfall än väntat. De lägre utfallen bidrar till att vi justerar ned ränteprognoserna. Samtidigt står vi fast vid vyn att räntor kommer att stiga något i närtid för att sjunka under andra halvåret 2023.
- Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 0,75 procentenheter i november och signalerade ytterligare något högre ränta framöver. Vi räknar fortsatt med att Riksbanken höjer med 50 punkter i februari, vilket innebär att styrräntan toppar på 3 procent, och att räntesänkningar påbörjas om knappt ett år då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
- Swapspreadarna, skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, sjönk något förra månaden men ligger kvar på historiskt höga nivåer. Vi räknar med att spreadarna fortsätter att minska något framöver för att landa på nivåerna före pandemin i slutet på 2024.
- Prognoserna på bolåneräntorna revideras ned till följd av lägre marknadsräntor och sjunkande bolånemarginaler. Enligt Finansinspektionen har bankernas bolånemarginaler minskat från 1,4 procent i januari till 0,9 procent i september. Framöver antar vi oförändrade marginaler vilket innebär att bolåneräntorna antas följa den allmänna ränteutvecklingen. Vi räknar nu med att de rörliga bolåneräntorna toppar på 4,75 procent i början av nästa år (föregående prognos 5,0 procent). Prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).
Räntebladet – november 2022
7 november 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Riksbanken höjer styrräntan till 3 procent i februari men påbörjar sänkningar om ett år
- De rörliga bolåneräntorna toppar på 5 procent i början av nästa år
- Inflationen fortsätter att stiga snabbt och brett samtidigt som kronan är svag. Flera andra centralbanker stramar åt kraftigt och Riksbanken väntas följa med. Vi räknar med att Riksbanken höjer med 75 punkter i november och 50 punkter i februari, vilket innebär att styrräntan toppar på 3 procent. Om ett år väntas den ekonomiska aktiviteten ha dämpats och inflationen fallit tillbaka. Riksbanken inleder då en rad räntesänkningar.
- Stibor 3M väntas utvecklas i linje med Riksbankens styrränta framöver, men prognosen är mer osäker än normalt på grund av en ovanligt stor volatilitet den senaste tiden vid Stibor-fixingen.
- Riksbankens fortsatta framfart får kortare statsobligationsräntor att stiga mer i närtid medan den stundande lågkonjunkturen innebär att uppgången i längre räntor blir måttligare. Räntesänkningar från Riksbanken, tillsammans med lägre tillväxt och inflation, talar därefter för att räntorna faller tillbaka. Prognoserna nedan baseras på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (oktober).
- Swapspreadarna, skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, sjönk något förra månaden på längre löptider men ligger kvar på historiskt höga nivåer. Vi räknar med att spreadarna fortsätter att minska något framöver för att landa på nivåerna före pandemin i slutet på 2024.
- Bolåneräntorna väntas följa samma utveckling som marknadsräntorna. Hittills i år är det främst de bundna bolåneräntorna som stigit påtagligt men framöver räknar vi med att de rörliga bolåneräntorna kommer i kapp och dessutom stiger ännu mer. Vi räknar med att de rörliga bolåneräntorna toppar på 5 procent i början av nästa år, vilket skulle vara den högsta nivån sedan slutet av 2008. Det är en historiskt snabb uppgång sedan början av detta år. Prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).
Swedbank regional utblick: En tuff vinter väntar regionerna
Tillväxten i Sveriges regioner mattas av när hushållens konsumtion, företagens investeringar och bostadsmarknaden bromsar in. I kölvattnet av den turbulenta ekonomin slår inflationen särskilt hårt mot vissa regioner, det visar Swedbank regional utblick, en ny rapport från Swedbank.
- Det är en ekonomisk köldknäpp som väntar, inte minst i södra Sverige där inflationen väntas stiga till drygt 14 procent under vintern. Hushållens köpkraft försämras samtidigt som det blir en tuff vinter för många företag, säger Pernilla Johansson senior ekonom på Swedbank.
6 oktober 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Räntebladet – oktober 2022
10 oktober 2022 - Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Riksbankens ränterally lyfter rörliga boräntor till nya höjder
- Marknadsräntor fortsätter att stiga i närtid men efter årsskiftet vänder det
- De senaste veckorna har präglats av stor volatilitet och stigande räntor internationellt. Både Fed och ECB har höjt styrräntorna kraftigt och har samtidigt signalerat fortsatta höjningar framöver. Den internationella ränteutvecklingen har bidragit till stigande svenska räntor på längre löptider.
- Riksbankens höjning av styrräntan med 100 punkter i september, till 1,75 procent, var högre än väntat. Samtidigt signalerade Riksbanken att det inte kommer så mycket mer räntehöjningar framöver, vilket ledde till en mjuk marknadsreaktionen där bland annat kronan försvagades. Riksbankens egen prognos är att styrräntan gradvis höjs till 2,50 procent fram till sommaren 2023. Marknadsförväntningarna indikerar snarast en styrränta på 3,50 procent redan i februari nästa år och en topp på 3,75 procent om cirka ett år. Vår nuvarande prognos är att Riksbanken höjer med 75 punkter i november och 25 punkter i februari, vilket innebär att räntan toppar på 2,75 procent.
- Vi reviderar upp prognoserna för svenska marknadsräntor på samtliga löptider, men räknar fortfarande med att en utplaning sker under inledningen av nästa år när centralbankerna slår av på räntehöjningstakten. Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, ligger kvar på historiskt höga nivåer. Vi räknar med att spreadarna minskar något framöver för att landa på nivåerna före pandemin, vilket bidrar till att swapräntorna gradvis sjunker under 2023 och 2024.
- Som en följd av de högre marknadsräntorna revideras även prognoserna för bolåneräntorna upp. Vi räknar med att den rörliga boräntan når 4,6 procent i december, vilket innebär en historisk uppgång jämfört med nivån i början av detta år (1,4 procent). De bundna bolåneräntorna har redan stigit påtagligt och uppgången framöver förväntas bli mer måttlig. Prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).
Räntebladet – september 2022
5 september 2022 - Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Riksbankens räntehöjningar driver upp korta räntor ytterligare under hösten
- Bundna boräntor närmar sig toppen och väntas sjunka något från och med nästa år
- Riksbanken har underskattat inflationen under sommaren. Dessutom väntas inflationen stiga ytterligare, bland annat till följd av höga elpriser, för att nå sin topp på över 10 procent i november. Den snabbt stigande inflationen gör att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter i september, följt av 50 punkter i november och 25 punkter i februari. Det innebär att styrräntan toppar på 2,25 procent. På sikt väntas inflationen sjunka tillbaka och understiga inflationsmålet 2024, vilket ger utrymme för Riksbanken att sänka räntan till 2 procent under våren 2024.
- Under Feds årliga konferens i Jackson Hole i augusti var budskapet från centralbankerna tydligt hökaktigt. Sedan dess har räntorna stigit brett i både Sverige och omvärlden. Vi räknar med att svenska marknadsräntor, främst med kortare löptider, fortsätter att stiga i närtid, men att de planar ut när centralbankerna slår av på räntehöjningstakten. Vi tror dessutom att Riksbanken inte kommer att höja lika mycket som diskonteras på räntemarknaden, vilket innebär att räntorna sjunker från och med nästa år. Prognoserna nedan baserar på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (augusti).
- Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har vidgats på sistone till historiskt höga nivåer. Vi räknar dock med att spreadarna gradvis minskar något framöver för att landa på nivåerna före pandemin, vilket bidrar till att swapräntorna sjunker något under nästa år.
- Riksbankens räntehöjningar medför att de rörliga bolåneräntorna stiger ytterligare under 2022. Vi räknar med att den rörliga räntan når 3,4 procent redan i december, vilket innebär att räntan kommer att ha stigit med 200 punkter sedan december förra året. De bundna bolåneräntorna har redan stigit påtagligt och toppen bedöms vara nära. Fr.o.m. nästa år förutses en viss nedgång. När Riksbanken sänker styrräntan 2024 räknar vi med att även den rörliga bolåneräntan sjunker något.
Räntebladet – juli 2022
4 juli 2022 - Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Vi reviderar upp räntor på kortare löptider på grund av Riksbankens framfart
- Räntor på längre löptider planar ut nära dagens nivåer
- Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 50 räntepunkter, från 0,25 procent till 0,75 procent och signalerade samtidigt att fler höjningar är att vänta i närtid. Vi bedömer fortfarande att Riksbanken underskattar inflationen framöver. För att stävja inflationen räknar vi med att Riksbanken kommer att höja med 50 punkter i september, alternativt att de klämmer in en höjning med 25 punkter redan under sommaren. Detta följs av 25 punkters höjningar vid varje efterföljande möte fram till februari nästa år, vilket innebär att styrräntan når 1,75 procent i början av 2023. Svenska korträntor väntas därför stiga snabbt fram tills dess.
- Räntor på längre löptider steg inledningsvis i juni men har under de senaste veckorna återigen fallit tillbaka både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att vi har den stora uppgången i långräntor bakom oss och att räntorna planar ut på ungefär dagens nivåer då utsikterna för global inflation och tillväxt dämpas.
- Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, steg till historiskt höga nivåer under inledningen av maj och har sedan dess legat kvar på dessa nivåer. Vi räknar dock med att spreadarna gradvis minskar något framöver för att landa på nivåerna före pandemin, vilket innebär att swapräntorna sjunker marginellt under nästa år.
- Riksbankens kommande höjningar medför att prognoserna för de rörliga bolåneräntorna revideras upp ytterligare något under 2022. Vi räknar med att den rörliga räntan når 3,1 procent redan i december, vilket innebär att räntan har mer än fördubblats under loppet av detta år. De bundna bolåneräntorna har redan stigit påtagligt och en mer måttlig uppgång förutses framöver.
Hög inflation, svag tillväxt och högre räntor – utmanande mix för fastighetssektorn
Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf) - 2022-06-23
- Ett helt nytt makroekonomiskt läge med hög inflation, svag tillväxt och högre räntor. Samtidigt har fastighetsbolagen höga skulder vilket gör dem räntekänsliga. Högre räntor innebär ökade finansieringskostnader. Därtill har investerarnas riskaptit ändrats med de högre räntorna. Det betyder att fastighetsbolagen kan få svårare att refinansiera sig när obligationerna förfaller och bankerna kan inte absorbera all den volym som förfaller.
- Vissa fastighetssegment hålls fortsatt uppe på grund av strukturella faktorer som fått extra skjuts under pandemin eller av långsiktiga demografiska faktorer. Däremot kommer alla segment som är konsumtionsnära att få det tuffare. Just nu har hushållen ett uppdämt behov efter pandemin vad gäller att nyttja olika tjänster, men från hösten kommer hushållen att hålla hårdare i plånboken.
- Det finns tydliga tecken på att ekonomin bromsar in och det betyder att det finns en risk att bolagen inte kan höja hyrorna i den omfattning som behövs för att täcka ökade finansieringskostnader och högre avkastningskrav.
- I en fördjupning skriver vi om att mer behöver göras för att vi ska komma vidare i klimatomställningen. Många bolag har höga ambitioner inom klimat och hållbarhetsområdet, men fler och mer behöver göras.
Swedish housing prices has started the descend
Read the full analysis/report here (pdf) - 2022-06-22
- Housing prices dropped by 1.2% m/m SA in May according to Valueguard, and the price drop continued in June
- Due to higher mortgage rates, weak income growth and higher supply prices are expected to drop by about 10% in 2022 and 2023
According to Valueguard price growth have slowed from 6% y/y in April to 2.9% y/y in May and the price drop has continued so far in June. In May prices of single-family homes fell by 1.4% and prices of tenant-owned flats fell by 1.6%. Prices in metropolitan areas are slowing down faster than in the rest of the country. Prices of tenant-owned flats in Stockholm and Gothenburg have continued to slowdown markedly during the first two weeks of June and in total prices have dropped by about 7% since the end of April.
Indicators from Booli Pro and Svensk Mäklarstatistik paint the picture of very cautious home buyers. E.g. time on market has increased, the bid-premium has plummeted and the number of transactions have dropped substantially.
Although demographic factors and changing housing preferences since the start of the pandemic together a strong labour market could support demand for single-family homes and larger flats in the longer run, home buyers have quickly revised their price expectations to the new much higher mortgage rates and high inflation environment with weak real income growth. The previously hot housing market is cooling down fast. We expect a price drop by about 10% during 2022 and 2023 but given the large amount of uncertainty and the large change in mortgage rates we cannot rule out a slightly larger price drop. By the end of our forecast horizon the housing market will be supported by the fact that new supply of homes is likely to decrease significantly from the high levels this year.
Räntebladet – juni 2022
Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Vår prognos är att den rörliga bolåneräntan stiger till 3,4 procent om ett år, vilket innebär en dubblering från dagens nivåer.
- Räntor på längre löptider har redan stigit markant och framöver förutses endast måttliga uppgångar.
- Mycket talar för att inflationen dröjer sig kvar på höga nivåer. Vår prognos innebär att kärninflationen (KPIF exklusive energi) stiger över 5 procent nu i sommar för att ligga kvar på denna nivå under andra halvåret, och först gradvis sjunka nästa år. Detta torde stressa Riksbanken som väntas skynda på med räntehöjningar. Vi räknar med att Riksbanken höjer med 50 punkter i juni, vilket följs av 25 punkters höjningar vid varje efterföljande möte fram till april nästa år. Det innebär att styrräntan når 1,75% i april 2023. Svenska korträntor väntas därför stiga snabbt under kommande 12 månader.
- Räntor på längre löptider stabiliserades, eller sjönk, något i maj men har under de senaste veckorna återigen börjat stiga både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att räntor stiger ytterligare något framöver, men den stora uppgången har vi bakom oss. I takt med att utsikterna för global inflation och tillväxt dämpas räknar vi med att ränteuppgången mildras.
- Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har ökat markant sedan inledningen av maj och ligger nu på höga nivåer i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med att spreadarna gradvis minskar något framöver för att landa på nivåerna före pandemin. Det innebär att swapräntorna toppar mot slutet av detta år och sjunker något under nästa år.
- Vi reviderar upp prognoserna för både de rörliga och bundna bolåneräntorna. De bundna bolåneräntorna fortsatte uppåt i maj och ett högre globalt ränteläge bidrar till att lyfta de bundna bolåneräntorna ytterligare framöver. Den rörliga bolåneräntan stiger i takt med att Riksbanken höjer räntan, vilket innebär en kraftig uppgång under året.
Räntebladet – maj 2022
Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf) - 2 maj 2022
- Riksbanken höjer räntan och signalerar fler höjningar framöver, i linje med vår prognos
- Räntor med längre löptider fortsatte att stiga i april och vi reviderar upp ränteprognoserna något ytterligare.
- Efter en historisk upprevidering av inflations- och ränteprognoserna höjde Riksbanken sin styrränta till 0,25% i april. Beskedet var väl i linje med vår prognos och vi står fast vid vår vy att Riksbanken kommer fortsätta att höja räntan vid varje nästkommande penningpolitiska möte. Det innebär att reporäntan når 1,5% i april 2023 och att svenska korträntor kommer att stiga snabbt under kommande 12 månader.
- Räntor på längre löptider fortsatte att stiga under inledningen av april men en viss utplaning har skett under de senaste veckorna både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att räntor stiger ytterligare något under året då centralbankerna höjer sina styrräntor, samtidigt som inflationen ligger kvar högt och global tillväxt hålls uppe relativt väl. Under nästa år väntas dock inflationen sjunka tillbaka, samtidigt som tillväxten saktar in i flera länder, vilket bidrar till att ränteuppgången stannar av. Prognoserna nedan baseras på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (april).
- Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har sjunkit tillbaka något från de höga nivåerna men ligger fortfarande relativt högt i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med att spreadarna ligger kvar på ungefär nuvarande nivåer under prognosperioden eller sjunker något, vilket innebär att swapräntorna revideras upp i ungefär samma utsträckning som statsräntorna.
- De bundna bolåneräntorna har fortsatt att stiga. Ett högre globalt ränteläge bidrar till att lyfta de bundna bolåneräntorna ytterligare framöver. Den rörliga bolåneräntan stiger i takt med att Riksbanken höjer räntan, vilket innebär att en kraftig uppgång är att vänta kommande 12 månader.
Räntebladet – april 2022
- Kraftig ränteuppgång i mars och fortsatt stigande räntor är att vänta under året
- Vi reviderar upp prognoserna för bolåneräntor på samtliga löptider
- Räntor steg kraftigt både i Sverige och omvärlden i mars. En förklaring är att marknaderna tycks ha styrts av inflationsoro snarare än en oro för lägre tillväxt. ECB och Fed har också signalerat att den höga inflationen behöver bekämpas, vilket spätt på förväntningarna om åtstramningar framöver.
- Prognoserna nedan baserar på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (april). Vi räknar med fortsatt stigande räntor under året då centralbankerna lyfter sina styrräntor, samtidigt som inflationen ligger kvar högt och global tillväxt hålls uppe relativt väl. Men under nästa år väntas inflationen sjunka tillbaka, samtidigt som tillväxten saktar in i flera länder, vilket bidrar till att ränteuppgången stannar av. Långräntor väntas till och med minska något under 2023.
- Riksbanken står inför en historisk upprevidering av inflationsprognosen, vilket enligt vår bedömning kommer att leda till en omsvängning av penningpolitiken. Vår prognos är att Riksbanken höjer räntan redan i april i år, vilket följs av ytterligare fem höjningar vid varje nästkommande penningpolitiska möte. Det innebär att svenska korträntor kommer att stiga snabbt under kommande 12 månader.
- Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har sjunkit tillbaka något från de höga nivåerna men ligger fortfarande relativt högt i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med att spreadarna ligger kvar på ungefär nuvarande nivåer under prognosperioden eller sjunker något, vilket innebär att swapräntorna revideras upp i ungefär samma utsträckning som statsräntorna.
- De bundna bolåneräntorna har fortsatt att stiga under året. Ett högre globalt ränteläge bidrar till att lyfta de bundna boräntorna ytterligare framöver. Den rörliga bolåneräntan stiger i takt med att Riksbanken höjer räntan, vilket innebär att en kraftig uppgång är att vänta kommande 12 månader.
11 april 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Räntebladet – mars 2022
Stor osäkerhet kring ränteutvecklingen framöver
Vi reviderar upp prognoserna för bolåneräntor ytterligare
- Den ovissa utvecklingen av kriget i Ukraina gör ränteprognoserna betydligt mer osäkra än normalt. Kriget riskerar att bidra till såväl högre inflation som lägre tillväxt i Sverige och omvärlden. Effekterna på räntor på sikt är oklara men svenska statsräntor har fallit sedan Rysslands invasion påbörjades. Osäkerheten är även stor vad gäller centralbankernas agerande framöver.
- Ränteprognoserna baseras på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (januari). Vi bedömer att prognoserna för svensk ekonomi står sig väl trots utvecklingen i Ukraina, även om risken för högre inflation och lägre tillväxt har ökat.
- Vår prognos är att Riksbanken höjer räntan i november, vilket lyfter svenska korträntor senare i år. Kriget väntas inte ha någon avgörande betydelse för penningpolitiken, men det kan få Riksbanken att ligga kvar längre med stimulanserna. Vi räknar med att Riksbanken höjer reporäntan ytterligare två gånger under 2023, upp till 0,75 procent.
- De så kallade swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har stigit markant och ligger nu på de högsta nivåerna sedan 2012. Vi räknar med en viss normalisering och nedgång framöver. Sammantaget görs inga stora revideringar av prognosen för swapräntorna.
- De bundna bolåneräntorna steg i januari och flera institut har höjt räntorna även i februari. Ett högre globalt ränteläge, tillsammans med att Riksbanken väntas trappa ned obligationsköpen under året, bidrar till att lyfta de bundna boräntorna. Den rörliga bolåneräntan stiger i takt med att Riksbanken höjer räntan. Sammantaget revideras bolåneräntorna upp ytterligare något sedan i februari.
7 mars 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Pandemin – ett bokslut av BNP
Snabb återhämtning i svensk ekonomi
- BNP avslutade 2021 på en högre nivå jämfört med prognoser som gjordes före pandemin
- Hög tillväxt i världshandeln har lett till att svensk export har överträffat förväntningarna
- Snabb återhämtning i näringslivets investeringar kan ge en tillväxtskjuts framöver …
- … men osäkerheten är hög i närtid till följd av Ukrainakonflikten
28 februari 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Ukraine – global economic effects
- Higher energy & commodity prices, and falling equity prices, will weigh on global growth.
- Neighbouring countries will also suffer from reduced trade and sentiment effects.
- Fed will stay on its course and lift rates. The situation for the ECB is trickier.
25 Februari 2022: Read the full analysis/report here (pdf)
Macro Focus - The Baltics and Russia – how strong are economic ties?
- Although economic ties have weakened over time, Russia is an important source of imports for the Baltics
- Exports of goods of national origin to Russia are small
- Transit trade with Russia is of high importance for Lithuania
- Lithuanian dependency on Russian gas supply is low
Due to historical links between the Baltics and Russia, economic ties have been strong, although decreasing over time.
14 Februari 2022: Read the full analysis/report here (pdf)
Räntebladet – februari 2022
Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
- Kraftigt stigande räntor i Europa efter ECB:s februarimöte
- Vi reviderar upp prognoserna för bolåneräntor ytterligare.
- Räntor fortsätter att stiga både i Sverige och omvärlden. Uppgången beror på kvardröjande hög inflation och på stigande förväntningar om att centralbanker kommer att minska stimulanserna. ECB lämnade penningpolitiken oförändrad vid februarimötet men signalerade vid presskonferensen en stramare hållning än tidigare, vilket ledde till kraftigt stigande räntor i Europa.
- Räntorna förväntas stiga ytterligare i år och nästa år i takt med att konjunkturen stärks och då centralbankerna de facto börjar dra tillbaka stimulanserna. Inflationen väntas i flera länder dämpas under året men likväl ligga kvar på en högre nivå än normalt relativt länge. I Sverige räknar vi med att inflationen ligger kvar kring 4 procent fram till sommaren och först därefter sjunker.
- Vår prognos är att Riksbanken avvaktar med att höja räntan till 2023, vilket håller tillbaka svenska korträntor i år. Marknaden diskonterar nu två höjning redan under 2022.
- De bundna bolåneräntorna steg mot slutet av förra året och har fortsatt uppåt i januari. Ett högre globalt ränteläge, tillsammans med att Riksbanken väntas trappa ned köpen av säkerställda obligationer under året, bidrar till att lyfta de bundna boräntorna. Den rörliga bolåneräntan väntas börja stiga mer tydligt först under 2023 då Riksbanken höjer räntan.
- Vi bedömer att ränteprognoserna är behäftade med större osäkerhet än normalt. Det handlar i sin tur om att det råder en stor osäkerhet kring flera faktorer som bestämmer ränteutvecklingen, inte minst inflationsutvecklingen och centralbankernas agerande framöver.
- Ränteprognoserna baseras på våra makroprognoser i Swedbank Economic Outlook (januari).
Räntebladet – januari 2022
- Stigande obligationsräntor i Sverige och omvärlden under de senaste veckorna
- Vi reviderar upp prognoserna för bundna boräntor för 2022 och 2023
- Sedan mitten av december har obligationsräntor både i Sverige och omvärlden stigit. Fortsatt hög inflation och förväntningar på att centralbanker kommer att minska stimulanserna under året har trumfat eventuell omikron-oro.
- Vi räknar med att räntorna stiger ytterligare under prognosperioden då konjunkturen stärks, inflationen ligger kvar högt och centralbankerna drar ned på stimulanserna. Räntorna har hittills stigit en aning mer än väntat, vilket innebär att prognoserna på statsobligations- och swapräntor har reviderats upp något jämfört med december.
- Riksbanken indikerar att reporäntan kommer att höjas till 0,25 procent i slutet av 2024, vilket är senare än vår prognos (andra halvåret 2023). Marknaden diskonterar fortfarande 1 höjning redan under 2022, vilket vi alltså inte tror realiseras. Detta håller tillbaka svenska korträntor i år.
- De bundna bolåneräntorna steg mot slutet av förra året och vi räknar med en gradvis uppgång även framöver. Ett högre globalt ränteläge, tillsammans med att Riksbanken väntas trappa ned köpen av säkerställda obligationer under året, bidrar till att lyfta de bundna boräntorna. Den rörliga bolåneräntan väntas börja stiga först under 2023 då Riksbanken höjer räntan.
- Ränteprognoserna baseras på våra makroprognoser och pandemiantaganden i Swedbank Economic Outlook (november). Nya makroprognoser publiceras i Swedbank Economic Outlook 19/1.
10 januari 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
The economics of extreme weather events
Nordic and Baltic economies relatively spared so far
- The impacts of extreme weather vary across geographies, across sectors, and, thereby, across countries. Water and waste, agriculture, transportation, and tourism are among the sectors affected the most.
- Globally, the direct costs of extreme weather events are on the rise and have amounted to around EUR 100 billion every year since 2010.
- Moreover, although indirect costs from extreme weather events, such as reduced economic activity, supply-chain disruptions, and health effects are harder to quantify, studies suggest that they could be an additional multiple of direct costs ranging from 1.5X to over 10X.
- Nevertheless, the Nordic and Baltic economies have been relatively spared so far, incurring quite small losses due to extreme weather events. However, the costs are expected to increase as climate change intensifies, affecting more parts of the globe.
- Large-scale investments will be necessary to enable the global economy and societies to mitigate the risks from extreme weather events. Upward price pressure and capital losses are also likely.
17 december 2021: Read the full analysis/report here (pdf)
Räntebladet – december 2021
- Svängiga räntemarknader i november med sjunkande långräntor i spåren av omikron
- Vi räknar med högre räntor, men reviderar ned ränteprognoserna för 2022 något
6 december 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Räntebladet – november 2021
Fortsatt stigande räntor i Sverige i oktober men stabila bolåneräntor.
Vi reviderar upp prognoserna på stats- och swapräntor.
- I oktober fortsatte räntor på statsobligationer både i Sverige och omvärlden uppåt. En förklaring är att investerare i allt större utsträckning tar höjd för att vissa centralbanker är på väg att dra ned stimulanserna, inte minst Fed. I både Sverige och USA har också ränteuppgången varit tydligast för obligationsräntor med kortare löptider.
- Mot denna bakgrund revideras räntenivåerna upp för hela prognosperioden. Den tydligast upprevidering sker för räntor på 2- och 5-års löptider, men även tioårsräntan revideras upp något. Vi räknar alltså fortsatt med att räntor stiger i takt med att den ekonomiska återhämtningen fortskrider enligt bedömningen i Swedbank Economic Outlook från augusti.
- Riksbanken indikerar att reporäntan kommer ligga kvar på 0 procent fram till det tredje kvartalet 2024, vilket också är i linje med vår prognos om oförändrad reporänta till åtminstone slutet av 2023. Marknaden diskonterar 1 till 2 höjningar redan under 2023, vilket vi alltså inte tror realiseras. Detta håller tillbaka svenska korträntor även kommande år.
- Swapräntorna revideras också upp. De så kallade swapspreadarna, dvs. ränteskillnaderna mellan swap- och statsobligationsräntorna, har stigit markant de senaste månaderna efter att ha varit mycket låga under krisen. Vi räknar med oförändrade swapspreadar under prognosperioden.
- Bolåneräntorna visar dock än så länge inga tecken på att stiga och har till och med sjunkit marginellt i oktober. Vi reviderar ned prognosen i närtid marginellt medan prognosen för bolåneräntor på längre löptider behålls oförändrad.
1 november 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
What happens in Glasgow?
- The projected path for global warming leads to 2.7°C by the end of the century, and not 1.5°C as is the goal.
- This year’s UN conference on climate change is important since the countries will present how they plan to limit their carbon footprint, as promised at the Paris agreement.
- Four goals will be the main focus: mitigation, adaptation, finance and collaboration. The goals seem far from reachable given the current situation.
- Dual investments are needed to curb further emissions and to adapt to climate change that is already occurring.
- The current global energy crisis has accentuated the need of clean and stable energy production and could increase incentives for investing in green energy sources.
Oct 28 2021: Read the full analysis/report here (pdf)
Energy prices – a manageable challenge for the region’s economies
- Energy prices have surged lately and are expected to remain elevated throughout winter, fuelling higher inflation, which in most of the region is expected to peak early next year.
- Businesses shift the costs to clients, but most consumers’ purchasing power will remain strong. Vulnerable households should see government support, especially in the Baltics.
- The green transition implies higher and more volatile energy prices in the medium term, while in the long-term renewables should provide a cheaper source of energy for the world.
Oct 8 2021: Read the full analysis/report here (pdf)
Kommersiella Fastigheters Utsikter
Återhämtning, men strukturella förändringar påverkar fastighetsmarknaden
Den positiva makrobilden med en kraftfull återhämtning i ekonomin kommer att understödja sektorn som helhet. Men pandemin har påskyndat en rad strukturella förändringar som påverkar olika fastighetssegment på olika sätt. För kontors- och handelsfastigheter räknar vi med ökade vakanser, medan efterfrågan på logistik- och samhällsfastigheter samt bostäder är mycket hög.
Företag och emittenter möter gynnsamma finansiella förhållanden där centralbankernas expansiva penningpolitik bidrar. I takt med att ekonomierna återhämtar sig kommer ränteläget att normaliseras och kreditspreadar kommer att stiga. Inom ett par år kan det handla om betydligt högre finansieringskostnader för vissa bolag.
23 september 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Handelns Utsikter
Konsumenterna återvänder till butikerna
Förutsättningarna för hushållen förblir goda under kommande två år. Lättade restriktioner och minskad smittspridning har bidragit till att konsumtionen återhämtat sig. I höst räknar vi med en fortsatt gradvis normalisering där tjänstekonsumtionen ökar. Trender som kommer att prägla närtiden är ett ökat hållbarhetsfokus, en fortsatt digitalisering och en hög andel distansarbete. För företagen – oavsett sektor inom handeln - gäller det att integrera hållbarhetsarbetet i flera delar av verksamheten (förpackning, transporter, avfallshantering osv). Samtidigt väntas en flexiblare policy kring distansarbete öka vikten av att handelsföretag har en väl fungerande omnikanal.
Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Räntebladet – september 2021
- Stabilisering på räntemarknaderna under de senaste veckorna
- Bolåneräntor på längre löptider stiger gradvis under prognosperioden
6 september 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Swedbank ESG monitor: Carbon pricing speeds up structural change
Sustainable development indicators show that all the Nordic and Baltic countries have a long way to go to reach the 2030 Sustainable development goals. At the sectoral level, especially utilities and transport, agriculture and forestry have high emission intensities in many Nordic and Baltic countries.
For the world to reach net-zero emissions, a higher price of carbon is needed. This would have the largest impacts in carbon-intensive and export-reliant sectors in mining and manufacturing, utilities and transport. Transition risks are considerable in the Nordics and Baltics, although most of them have an emission intensity below the global average.
23 juni 2021: Read the full analysis/report here (pdf)
Räntebladet – maj 2021
- Stiltje på räntemarknaderna under våren men vi räknar alltjämt med viss uppgång
- Räntor med kortare löptider parkerade på dagens låga nivåer.
24 maj 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Räntebladet – april 2021
- Tillfällig paus i uppgången av långräntor.
- Bundna bolåneräntor stiger gradvis medan den rörliga räntan parkerar på dagens nivåer.
29 april 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Räntebladet – mars 2021
- Långräntor har stigit relativt mycket hittills i år. Det har främst drivits av utvecklingen i USA vilket även har spillt över på svenska räntor.
- Vi reviderar upp våra prognoser för svenska räntor med längre löptider.
8 mars 2021:Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
Nordic Macro Monthly - The turnaround is close, but downside risks dominate
- The Nordic economies stand strong and pre-crisis GDP levels are within reach
- The pandemic still threatens the recovery as mutation variants spread and vaccination lags
- Special theme: Targeted and timely support to businesses remains crucial
23 February 2021: Read the full analysis/report here (pdf)
Elnätet: En nyckelfråga för tillväxt och grön omställning
Den gröna omställningen ställer höga krav på Sveriges redan ansträngda elnät. Kraftigt ökade investeringar behövs och är planerade, men risken är stor att de dröjer. Det finns lösningar för kapacitetsbristen men många pusselbitar behöver komma på plats.
11 februari 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här
Nordic Macro Monthly - Pent-up demand will boost Nordics towards summer
- Growth will pick up in the second half of 2021, once the coronavirus vaccine is rolled out
- Policy will remain accommodative, Norges Bank will be an early mover and hike in 2021
- Special theme: Uneven retail trade partly explained by less cross-border trading
3 december 2020: Read the full analysis/report here (pdf)
Brexit briefing: A guide to the UK’s exit from the EU
18 nov: Read the full analysis/report here (pdf)
US Election 2020: Initial result shows that it's too close to call
4 november 2020: Read the full analysis/report here (pdf)
US Election 2020: The election night
2 nov 2020: The short guide to the US election (pdf)
US Election 2020: Bidenomics gives short-run growth boost
Read the full analysis/report here (pdf)
Restaurangbranschen: Återhämtningen som kom av sig
Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)
US Election 2020: Prepare for a change in the White House
Read the full analysis/report here (pdf)
Frågor och svar inför amerikanska presidentvalet 2020
8 oktober 2020: Läs frågor och svar här (pdf)
Nordic Macro Monthly - Booming house prices
• The Nordic economies are recovering but the spread of the virus remains a big unknown
• Special theme: the Nordic housing market – Prices at new record highs
• We foresee continued house price increases but at a slower pace
1 oktober 2020: Read the full analysis/report here (pdf)
Rapport- Handels utsikter
29 september 2020: Sammanfattning: Bättre- men inte bra (pdf)
Trump, Biden and climate policy
24 september 2020: A key election for the planet (pdf)
Ännu ingen grön återhämtning
Gröna investeringar utgör hittills en marginell del av de globala stimulanserna. Sverige har annonserat minst gröna stimulanser i Norden men mer förväntas komma.
26 augusti 2020: Ännu ingen grön återhämtning
Swedish Green Bond: Time for issuance
The Swedish government’s first green bond is an important political signal and will support spending towards Sweden’s environmental targets. Given the state’s increased borrowing needs, the timing of the green bond issuance is good.
24 augusti 2020: Swedish Green Bond: Time for issuance
Macro Focus - Swedbank’s Sustainability Indicators show more progress is needed
Will EU's recovery fund help in reaching targets?
25 juni 2020: Macro Focus - Swedbank’s Sustainability Indicators show more progress is needed (pdf)
Macro Focus: Real-time transaction data
Real-time data is an important input to timely economic forecasting, especially during a crisis. Swedbank Pay’s daily transaction data aligns well with the official consumption statistics. The latest data indicates a recovery in May and June, albeit from a low level.
24 juni 2020: Macro Focus: Real-time transaction data (pdf)
A greenish recovery
Political momentum and cheaper renewables support a greener crisis recovery in Europe. The Nordics are on the right track, but more is needed.
22 juni 2020: A greenish recovery
Nordic-Baltic Business Report: Well prepared to take on the challenge
The Nordic and Baltic economies will be hard hit by the Covid-19-induced shock due to their small size and relative openness. However, the Nordics and Baltics are well prepared to take on the challenge.
26 maj 2020: Nordic-Baltic Business Report (pdf)
Nordic Macro Monthly: Small economies get even smaller.
Historical drops in GDP in the Nordics while unemployment surges. Private consumption takes a deep hit due to containment measures
29 April 2020: Nordic Macro Monthly (pdf)
Svensk bostadsmarknad; Coronaviruset leder till prisfall på bostäder
Priserna kommer att falla i spåren av Coronakrisen men efter krisen väntas bostadsmarknaden återhämta sig
7 april 2020: Svensk bostadsmarknad; Coronaviruset leder till prisfall på bostäder
Corona slår mot Norden och Baltikum
Begränsade effekter på tillväxt och arbetsmarknader i Norden och Baltikum hittills men vid ett sannolikt scenario blir följder stora på både tillväxt och arbetsmarknader.
5 mars 2020: Corona slår mot Norden och Baltikum
Nordic Macro Monthly: Strong domestic demand keeps Nordics afloat amid virus fears
Growth in Nordics between 1 and 2% in 2020. Corona weighs on interest rates and Scandies. Special theme: Finland is getting too old.
26 februari 2020: Nordic Macro Monthly
Fed update: No big surprises
The federal funds rate was left unchanged, but a 5 bps increase of the IOER. We continue to expect federal funds to be unchanged although risks are leaning towards more easing.
30 januari 2019: Fed update: No big surprises
China: Coronavirus will have a negative, but limited, effect on the Chinese economy
27 januari 2019: China: Coronavirus will have a negative, but limited, effect on the Chinese economy
Fed preview: Continued on hold
Annual rotation of regional president not causing a shift in monetary policy. We do not expect any further rate cuts, but the downside risks dominate.
24 januari 2019: Fed preview: Continued on hold
ECB comment: Nothing new, but the review
No changes in monetary policy. Strategic review launched as expected.
23 januari 2019: ECB comment: Nothing new, but the review
Grön protektionism - hot eller möjlighet
Inom EU bubblar en slags grön protektionism. Bland annat förespråkas koldioxidtullar, som skulle kunna bidra till att minska de globala utsläppen. För svensk del skulle tullarna innebära högre kostnader för hushåll och företag men även förstärkt konkurrenskraft för vissa företag.
21 januari 2020: Grön protektionism – hot eller möjlighet
ECB preview: ECB to launch its strategic review
No changes in monetary policy expected on Thursday. The big event is the launch of the strategic review of monetary policy.
21 januari 2019: ECB preview: ECB to launch its strategic review
China: Growth stabilizes as stimulus and trade deal lend support, but the long-term slowdown drivers remain
17 januari 2019: China: Growth stabilizes as stimulus and trade deal lend support, but the long-term slowdown drivers remain