Skogs- och lantbruksbarometrar
Lantbruksbarometern Höst 2025: Krisläge för växtodlarna samtidigt som lantbruket upplever den högsta lönsamheten på 10 år
Insikter från Lantbruksbarometern hösten 2025
Höstens uppdatering av Lantbruksbarometern visar att den upplevda lönsamheten stigit ytterligare sedan den redan höga nivån våren 2025. Lägre räntor och högre avräkningspriser påverkar positivt. Däremot har skillnaderna ökat drastiskt mellan animalieproduktion och växtodling, där mjölkproducenterna ligger i toppen och spannmålsodlare i botten.
Samtidigt som den upplevda lönsamheten ökat, har lantbrukarnas skuldsättning gått ner för andra året i rad.
Av de tillfrågade lantbrukarna upplever 53 procent att lönsamheten är ganska god eller mycket god, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med i våras och 9 procentenheter jämfört med hösten 2024. Denna positiva utveckling drivs främst av starka resultat inom mjölkproduktion, där lönsamhetsindexen stigit till +88 vilket är den högsta nivån som uppmäts under de senaste 25 åren. Även gris och nötköttsproducenterna är mer nöjda med lönsamheten jämfört med i våras och indexet steg till +77 respektive +40.
Bland spannmålsproducenterna upplever 8 av 10 idag en dålig eller en mycket dålig lönsamhet trots en god skörd. Växtodlarnas missnöje med lönsamheten når därmed bottennivåer och index föll från -23 i våras till -61 nu under hösten 2025. Nivåerna är samma som de historiskt låga utfallen hösten 2018 och 2023.
Minskad skuldsättning trots lägre räntor
Trots förbättrad lönsamhet och lägre räntor ökar inte lantbrukets skuldsättning i takt med inflationen. Det innebär att skuldsättningen i reala termer minskade för andra året i rad, vilket är historiskt. Den totala skuldsättningen inom svenskt lantbruk uppgår nu till cirka 392 miljarder kronor. Att Riksbanken sänkt styrräntan ytterligare till den lägsta nivån sedan 2022 innebär däremot att lantbruksföretagens räntekostnader för befintlig skuldsättning minskat kraftigt.
Ökat förtroende hos svenska konsumenter
62 procent av lantbrukarna upplever att konsumenterna har förtroende för dem, vilket är fem procentenheter högre än förra året. Den ökade lönsamheten, framtidstron och att de flesta driftinriktningar upplever ett ökat förtroende hos konsumenterna spelar därför en viktig roll för att lantbruken ska kunna fortsätta sin verksamhet och utveckla produktionen. Det är endast växtodlarna som upplever ett lägre konsumentförtroende där 53 procent anser att de har kundernas förtroende jämfört med 54 procent förra året.